Åh, vilken lång dag det har varit idag och sur blev jag när föeläsaren till den första föreläsningen inte ens dök upp. Fast jag hann ju med en del annat som behövdes göras istället. Skyndade i alla fall hem så fort man nu kan skynda med tåg och bil och möts av världens gladaste bebis. Så GLAD har han aldrig vart för att se mig och en tår kom det allt, min älskade lilla unge. Sen blir det inte sämre av att det på matsalsbordet står underbara rosa rosor till mig från M. Fantastiska, underbara familj♥